juni 2019
Det dagliga miljöarbetet i fokus på Simrishamns kyrkogårdsförvaltning
”Många bäckar små gör en stor å” – så lyder ordspråket som visar att många små insatser i slutändan kan bli till något större och omfattande. Så skulle man också kunna beskriva arbetet på Simrishamns kyrkogårdsförvaltning.
Kyrkogårds- och fastighetschef Fredrik Sjöberg och hans kollegor försöker med mindre och större insatser att ha miljötänket i fokus, vare sig det handlar om att utnyttja regnvattnet eller installera robotgräsklippare.
I Simrishamn har kyrkogårdsförvaltningen cirka 150 000 kvadratmeter att sköta om. Vintertid består personalstyrkan av fem personer, men från mars till november är den utökad till elva kyrkogårdsarbetare och ytterliggare fyra sommarjobbare. Tolv större och mindre kyrkogårdar runt om i kommunen ska skötas, men det är inte alltid problemfritt, berättar kyrkogårds- och fastighetschef Fredrik Sjöberg:
– På två av våra kyrkogårdar, i Järrestad och Simris, har vi nyligen drabbats av buxbomsjuka. Det bröt ut hösten 2017 efter att det varit en mycket våt och varm höst.
Buxbomsjuka orsakas av svampen Cylindrocladium buxicola och börjar med att bladen blir gula eller gulorange och på stjälkarna kan brunsvarta streck förekomma. Under blöta förhållanden bildas det vita svampsporer på undersidan av infekterade blad och till slut ramlar bladen av och hela växten dör. Svampen är mycket smittsam och sprider sig framför allt i täta häckar och bestånd. Varför smittan spridit sig till flera kyrkogårdar i Simrishamn är svårt att svara på.
Oklar orsak till utbrottet
– Det skulle kunna bero på att vi ibland lånar maskiner och redskap mellan arbetsplatserna, men vi är alltid väldigt noga med att desinficera dessa. Så kanske har det hänt när någon besökare på den ena kyrkogården också besökt den andra. Det räcker med att nudda häckar på en angripen plats, sen har du svampen på byxbenen och kan föra den vidare, säger Per Hansson, som är arbetande förman för vaktmästeriet.
I dagsläget är det 2,5 km häck som drabbats. De häckar som angripits har eller kommer att sågas ner med röjsåg och brännas upp så att de inte kan slå ut igen. Problemet är ännu inte löst och även Länsstyrelsen måste vara med och säga sitt för häckarna har troligtvis en mycket lång historia.
– Förmodligen har häckarna funnits här sedan mitten av 1800-talet då man började dela in kyrkogårdarna kvartersvis. Då blev buxbom populärt. Innan dess var gravplatserna uppdelade i hur bemedlad du var i samhället, det var ”rikejord” och ”fattigjord”, säger Per som inte varit med om något liknande under sina hittills 25 år på Simrishamns kyrkogårdsförvaltning.
Miljötänk i fokus
Desto trevligare är det att prata om miljöarbetet som alltid pågår hos Fredrik och hans personal. Batterimaskiner används överlag, förutom till några moment där det ännu inte finns några bra alternativ. Men när det gäller häcksaxar, grästrimrar och lövblåsare så är det batteridrivet som gäller.
– Kanske blir det mer investeringar framöver, säger Fredrik. Just nu pratar vi om hur vi ska göra med all ogräsbekämpning vi brottas med. Hittills har vi sprutat med bekämpningsmedel men vi börjar mer och mer snegla åt ogräsbekämping med hetvatten och om allt går vägen kommer vi att lägga in det i budgeten för nästa år.
”Vi räknade på det och kom fram till att denna investering är intjänad på två säsonger.”
Förvaltningen kommer också att börja ersätta en del av klippningen med robotgräsklippare. Inte där det är trångt runt gravstenar, utan på stora gräsytor. På Clemens kyrkogård inne i Simrishamn finns en stor gräsyta på över
– Istället för att en person kör med maskin under minst två timmar varje gång det ska klippas så kommer detta i fortsättningen skötas av två robotklippare. Vi räknade på det och kom fram till att denna investering är intjänad på två säsonger om man räknar med en man som klipper, den tid det tar och ett hundratal liter drivmedel per år. Detta är en yta vi har som inte kommer användas som begravningsmark men som ändå måste skötas om, så på det här sättet frigör vi en hel del arbetstimmar, säger Per.
Ytan som klipps med robotklipparna kommer inte lämnas helt utan uppsyn. Den ligger på en av kyrkogårdarna som många av arbetarna utgår ifrån dagligen, så ofta är det någon där som kommer att kasta ett öga på hur klippningen går.
Regnvatten och kompostering
– Något annat vi precis börjat med i år är att samla in regnvatten från taken på våra förrådsbyggnader. Tanken är att vi ska leda regnvattnet till stora tunnor som har en tappkran. Så när du kommer hit och ska vattna vid en grav så kan du ta det vattnet istället för det kommunala som finns i de vanliga kranarna, säger Fredrik. Inom kort kommer fyra tunnor vara på plats.
Idén till detta kom förra sommaren när det var bevattningsförbud. Behållaren som används är på 1 kubikmeter, en lagom storlek så att det blir lite omsättning på vattnet.
Nyligen har förvaltningen också börjat med kompostering, ytterligare ett steg i miljötänket.
– Kompostering har vi inte använt oss av innan. Istället för att köpa en massa planteringsjord till våra krukor så kan vi samla det avfall vi har och kompostera det som går. Ytterligare något vi börjat med är altarrabatter där tanken är att vi skall kunna bli självförsörjande av altarblommor under sommarhalvåret, avslutar Fredrik.
© Sagax media / Grönytekontakt
Tidigare reportage
